berättelser - Syrisk mat

Shaakriya och ris

Ursprunget till namnet ”Shaakriya”:

Namnet ”Shaakriya” kommer troligen från ordet ”shukr”, som betyder ”tacksamhet” på arabiska. Det sägs att rätten fick sitt namn eftersom den ofta tillreddes och serverades vid speciella tillfällen eller som ett uttryck för uppskattning och tacksamhet. Det finns även andra berättelser som tyder på att ”Shaakriya” kan ha sitt ursprung i namnet på en historisk figur eller en högt uppsatt person, men den vanligaste förklaringen är kopplingen till ordet för tacksamhet.

Historien om Shaakriya och ris:

Det sägs att Shaakriya och ris skapades för länge sedan, när familjer i Levanten ville hitta sätt att kombinera enkla ingredienser i en enda rätt. Under den tiden var användningen av mjölkprodukter, särskilt yoghurt, vanligt i matlagningen, eftersom det var en grundläggande och näringsrik ingrediens i många hushåll.

Matlagning med yoghurt var populärt i syrisk och palestinsk kultur, där familjer blandade yoghurt med grillat eller kokt kött och tillagade rätter på kreativa sätt. Med tiden började man även lägga till ris, vilket gjorde rätten mer komplett. I vissa varianter tillsätts även kikärtor eller rostade nötter för att ge extra smak.

Sheshbarak

Ursprunget till namnet:

Namnet ”Shishbarak” kommer från det turkiska ordet ”Shish”, som betyder ”spjut” eller ”kniv”, och ”Barak”, som betyder ”liten pirog”. Namnet kan därför tolkas som en hänvisning till de små pirogerna som är fyllda med fyllning, som kan likna ett litet spjut eller en kniv när de formas på ett visst sätt.

Historik:

Shishbaraks ursprung går tillbaka till den umayyadiska och abbasidiska eran och blev en del av det osmanska köket innan det spreds till andra delar av den arabiska världen. Ursprungligen var denna rätt en del av den islamiska mattraditionen och tillagades som en fin rätt vid speciella tillfällen som bröllop och festligheter.

Enligt vissa historiska berättelser förbereddes Shishbarak först i Persien och spreds sedan till det osmanska köket, för att sedan nå områden som Levanten och Egypten. De osmanska kockarna utvecklade rätten genom att tillsätta en sås, vilket gjorde den till en varm rätt som serverades både till frukost och middag och ansågs vara en mättande måltid som gav energi.

Majlubeh

Ursprunget till namnet:

Namnet ”Maqlooba” kommer från det arabiska ordet ”maqloob”, som betyder ”vänd” eller ”omvänd”. Detta hänvisar till sättet rätten tillagas på, där alla ingredienser kokas tillsammans och sedan vänds upp och ner när de är färdiga. När grytan vänds, får ingredienserna, som ris, grönsaker och kött, en sammanhållen form som ser ut som om den har blivit ”vänd” eller omvänd.

Historik:

Maqlooba har sina rötter i den islamiska eran, särskilt i områdena i Levanten, som Palestina, Jordanien och Syrien. Det finns flera berättelser om ursprunget till Maqlooba, men det tros ha skapats för första gången under de antika tiderna som en näringsrik och energigivande rätt, särskilt för familjer som förlitade sig på ris som en huvudingrediens i sin kost.

Enligt vissa populära berättelser sägs Maqlooba ha uppkommit under den abbasidiska eller umayyadiska perioden. Traditionen att förbereda rika måltider som innehåller olika ingredienser som ris, kött och grönsaker var vanlig, och dessa rätter tillagades ofta på ett unikt sätt för att passa den gästvänlighet och festliga atmosfär som var typiska för denna tid.

I vissa berättelser sägs Maqlooba ha förberetts för att serveras till ärade gäster, och det var tradition att vända grytan framför gästerna som ett tecken på välkomnande och generositet.

Bamia

Ursprunget till namnet:

Namnet ”Bamya” härstammar från det arabiska ordet ”bāmiyā”, som refererar till den grönsak vi idag kallar ”bamia” eller ”okra” på engelska. Det sägs att ordet ”bāmiyā” kommer från det afrikanska ordet ”gombo”, som refererar till en växt som tillhör samma familj (Malvaceae), en växtfamilj som inkluderar många ätbara växter, inklusive bamya.

Historik:

Bamya är en gammal växt som har odlats i mer än 4 000 år. Den tros ha sitt ursprung i tropiska Afrika, och det sägs att de gamla egyptierna var de första att börja odla och använda den i sin matlagning. Bamya spreds senare till Mellanöstern och Medelhavsområdet genom handel under antiken.

Bamya är en av de grönsaker som har blivit en viktig del av det arabiska köket sedan den islamiska perioden, där den användes i många traditionella rätter på grund av sina näringsmässiga fördelar och sin unika smak. Det är känt att rätten ”bamia” var populär i det egyptiska köket under den islamiska eran, särskilt under medeltiden.

Med tiden spreds bamya till andra delar av världen och blev en del av många populära rätter i länder som Turkiet, Irak, Syrien, Libanon och andra arabiska länder, samt i Sydamerika och Sydostasien.

Mlokheya

Ursprunget till namnet:

Namnet ”Molokhiya” tros komma från ordet ”Maloukīya”, vilket betyder ”kunglig mat” eller ”mat för kungar”. Detta kan bero på berättelser som säger att molokhiya ursprungligen endast serverades vid kungliga hov eller för personer med hög status. Det finns även teorier om att namnet kan komma från det forntida egyptiska ordet ”Mulokhi”, som betyder ”mat”.

Historik:

Molokhiya har en lång historia som går tillbaka till forntida Egypten, där den betraktades som en särskild rätt. Vissa källor säger att egyptierna trodde att molokhiya hade medicinska egenskaper och användes för att behandla olika sjukdomar. I den islamiska eran spred sig rätten till andra arabiska länder, och den blev populär vid det abbasiska hovet. Enligt en berättelse från den tiden åt kalifen Harun al-Rashid molokhiya när han var sjuk och blev frisk, och från den tidpunkten började rätten spridas ännu mer.

Det är också känt att molokhiya ursprungligen var en rätt som endast rika eller adelsmän åt, innan den blev en vanlig rätt för alla i Arabvärlden.

Fatteh

Ursprunget till namnet:

Namnet ”Fatteh” härstammar från den arabiska roten ”fata”, som betyder ”att riva” eller ”att dela upp”. Detta syftar på sättet att förbereda rätten, där bröd rivs eller skärs i små bitar innan det blandas med buljong eller soppa. Namnet relaterar till den process där brödet ”rivs” innan det kokas med andra ingredienser.

Historik:

Fatta har sina rötter i den tidiga islamiska eran och tros ha varit en rätt som ofta tillreddes vid stora sociala och religiösa sammankomster. Rätten började som en enkel maträtt som tillagades med ingredienser som var lättillgängliga, som torkat bröd och buljong (ofta från kött eller fågel). Efter hand utvecklades rätten och fick fler ingredienser som kött, ris och olika kryddor, vilket gjorde den mer mångsidig och smakrik.

I Egypten har fatta blivit en traditionell rätt som främst förknippas med Eid al-Adha, där den ofta tillagas med lammkött och buljong. I Levanten serveras fatta också vid festliga tillfällen och familjesammankomster.

Harak Osbao

Ursprung av namnet:

Namnet ”Haraq Isba’o” väcker nyfikenhet och kommer från de huvudsakliga ingredienserna och tillagningssättet. Ordet ”Haraq” betyder ”het” eller ”brännande”, vilket syftar på den starka smaken av rätten på grund av kryddorna, medan ”Isba’o” betyder ”hans finger”, vilket refererar till formen på köttbitarna, som ofta skärs till bitar i form av fingrar. Det sägs att rätten fick sitt namn på grund av den starka smaken som kan ”bränna” eller ”heta” munnen, vilket gör den populär bland de som älskar kryddstarka rätter.

Historia:

Haraq Isba’o har sitt ursprung i Aleppo, en stad känd för sitt rika kulinariska arv. Rätten är en del av det syriska köket och tros ha funnits i många århundraden. Ursprungligen var den en maträtt som användes för att utnyttja de lokala råvarorna och kryddorna, och blev populär i familjer i staden Aleppo, särskilt för sina intensiva smaker och heta kryddor.

Rätten är en typisk representant för den syriska traditionen att använda starka kryddor och örtblandningar i matlagning, vilket gör den mycket uppskattad av de som älskar kryddstarka rätter. Under åren har Haraq Isba’o blivit en viktig del av den syriska matkulturen och serveras ofta vid fester och andra sociala sammankomster.

Kebab Halabi

Ursprung av namnet:

Namnet ”Indisk kebab” hänvisar till Indien och återspeglar det indiska kökets inflytande på denna rätt. Kebab är en traditionell grillad rätt som skiljer sig åt i tillagningssätt och ingredienser beroende på region. I fallet med ”indisk kebab” tillagas den med typiska indiska kryddor som gurkmeja, ingefära, chilipeppar, kummin och koriander, vilket ger den en unik smak och rik doft.

Historia:

Historien om indisk kebab är kopplad till påverkan från det indiska köket på arabisk och mellanösternmat, särskilt genom handel och kulturell migration som medförde många kryddor och ingredienser. Den indiska kebabens framväxt i regionen började troligen under den tid då det fanns kulturellt utbyte mellan Indien och den arabisk-islamiska världen, särskilt när kryddhandel och kulturellt utbyte mellan Indien och den arabisk-islamiska världen var i full blomstring.

I det indiska köket anses kebab vara en grillad rätt med rötter från den mogulska perioden, där kött tillagades med aromatiska kryddor och lokala ingredienser. Under denna tid började influenser från det indiska köket sprida sig till många arabiska länder och indisk kebab blev en populär rätt i arabiska och mellanöstern kök.

Kibbeh

Ursprung av namnet:

Ordet ”kebab” kommer från det arabiska ordet ”kubbah”, som betyder ”boll” eller ”liten boll”. Namnet hänvisar till den traditionella formen av kebab, som oftast är rund eller har formen av en liten boll eller platta. Kebab kan vara fylld med kött eller grönsaker, eller så kan den bara bestå av en blandning av bulgur och malet kött. Generellt används namnet för mat som tillagas på detta speciella sätt.

Historia:

Kebabens rötter går tillbaka till antika tider, och man tror att den ursprungligen tillagades i det persiska imperiet, där en liknande rätt fanns. Den tillagades då med malet kött och bulgur och var ganska lik den kebab vi känner idag. Kebab började spridas till det arabiska köket och blev särskilt populär i Syrien, Libanon och Irak.

Man tror att kebab kan ha sitt ursprung i Syrien eller Irak, och det finns historiska bevis som tyder på att rätten funnits sedan antiken, och att den var en rätt som ofta serverades vid fester och särskilda tillfällen. Kebab var ursprungligen en maträtt som förbereddes under religiösa och kulturella högtider och betraktades som en speciell rätt för festliga tillfällen.

Kött med Körsbär

Ursprung av namnet:

Namnet ”kött med körsbär” är helt enkelt en beskrivning av huvudingredienserna i rätten. ”Kött” refererar till den användna typen av kött (vanligtvis lamm eller nötkött), och ”körsbär” refererar till frukten som tillsätts under tillagningen. Kombinationen av kött och frukt i denna rätt är en traditionell metod i vissa österländska rätter, där frukten ofta balanserar köttets rika smak.

Historia:

Kött med körsbär har sitt ursprung i det syriska och libanesiska köket, som är kända för sina mångsidiga och smaksatta rätter. Det tros att denna rätt utvecklades under de gamla tiderna när den var en festmåltid för de finare samhällsklasserna, särskilt i större sociala tillställningar. Kombinationen av kött och frukt är ett arv från de persiska och ottomanska köken, där det var vanligt att blanda syrliga frukter som körsbär, plommon eller aprikoser med kött för att ge en intressant balans mellan sött och salt.

Under den ottomanska perioden var användningen av frukt i matlagning vanligt och ansågs vara en fin smakförstärkare, vilket gjorde denna typ av rätt populär vid festliga tillfällen. Därifrån började rätten spridas och blev en del av det arabiska köket, särskilt i de levande och traditionella köken i Levanten.

Kousa Mahshi

Ursprung av namnet:

Namnet ”koussa mahshi” kommer från två huvudkomponenter: ”koussa” och ”mahshi”. Koussa är en typ av grönsak som tillhör squashfamiljen, och den kallas ibland också ”zucchini” eller ”kosa”. ”Mahshi” betyder helt enkelt att något är fyllt. I detta fall är zucchini fylld med en blandning av ingredienser som ris och malet kött. Så namnet beskriver helt enkelt de två huvudkomponenterna i rätten och tillagningsmetoden.

Historia:

Fylld zucchini är en gammal rätt i det arabiska köket och tros ha sitt ursprung i Mellanöstern, där den odlades i antika civilisationer. Zucchini var känd redan av de gamla egyptierna och användes i olika rätter, både kokta och fyllda.

Under den osmanska perioden spreds många fyllda rätter i den arabiska världen. Man tror att den osmanska matlagningstraditionen hade ett stort inflytande på det arabiska köket, där fyllningar blev en populär matlagningsteknik, särskilt vid festmåltider. Fylld zucchini blev en del av det arabiska köket och spred sig till många länder i Levanten, Nordafrika och Arabiska halvön.

Zucchini är en sommargrönsak som odlas i medelhavsområdet, vilket gör den till en av de vanligaste grönsakerna som används i det lokala köket. Rätten utvecklades och varierades beroende på lokala ingredienser, och blev snabbt ett populärt val vid högtider och sociala sammankomster.

Mansaf/ Mandi

Ursprung av namnet:

Namnet ”Mandi” kommer från ordet ”al-mandi” som betyder ”att grilla” eller ”att tillaga i en öppen eld”. Det syftar på den traditionella tillagningsmetoden där maten tillagas under marken i en jordgrop. Mandi är en rätt som ursprungligen kommer från Jemen.

Historia:

Mandi har sitt ursprung i Jemen, där de nomadiska stammarna en gång tillagade denna rätt genom att grilla kött (ofta lamm eller kyckling) och ris under marken i en specialbyggd jordgrop (känd som ”tandoor”). Denna tillagningsmetod, som använder sig av kol och trä, ger maten en rökig och distinkt smak.

Mandi spred sig till andra delar av den arabiska världen, inklusive Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Oman, där det blev en populär rätt vid stora festligheter som bröllop och andra familjesammankomster. Idag är Mandi en av de mest populära och traditionella rätterna i Gulfstaterna.

Mujadarah

Ursprung av namnet:

Namnet ”Mujaddara” härstammar från det arabiska ordet ”jadar” som betyder ”gryta” eller ”kärl”. Det refererar till den traditionella metoden att laga rätten i en gryta eller kärl där linser, ris eller bulgur kokas tillsammans med lök. Namnet kan också syfta på sättet maten tillagas på i ett stort kärl.

Historia:

Mujaddara går tillbaka till gamla tider och betraktas som en enkel och näringsrik rätt som traditionellt tillagades på landsbygden och i jordbrukssamhällen. Det antas att den här rätten har sitt ursprung i Levanten under medeltiden eller tidigare, och att den tillagades med grundläggande ingredienser som linser (som är en bra källa till protein) och ris eller bulgur som kolhydratkälla.

Mujaddara betraktades som en rätt för de fattigare i samhället, särskilt under tider av knapphet på mat. Den var billig att tillaga och bestod främst av ingredienser som kunde lagras länge, som linser och ris. Trots sin enkelhet var den näringsrik och gav energi till de som åt den, vilket gjorde den populär bland arbetare och bönder.

Ruz W Lahme

Ursprung av namnet:

Namnet ”Ris och kött” återspeglar helt enkelt de två huvudsakliga ingredienserna i rätten, det vill säga ris och kött. ”Ris” refererar till riset som är en grundläggande ingrediens, och ”kött” syftar på den typ av kött (vanligtvis lamm, nötkött eller kyckling) som används i rätten. Trots den enkla benämningen varierar tillagningen och smaksättningen av denna rätt beroende på region.

Historia:

Ris och kött är en gammal rätt som har varit populär i många kulturer runt Medelhavet och Mellanöstern. Under den islamiska guldåldern, särskilt under den abbasidiska eran, var rätter som kombinerade ris och kött en lyxig och näringsrik måltid. Ris var en grundläggande ingrediens som ansågs oumbärlig i många rätter, och ofta åts det tillsammans med kött vid festliga tillfällen.

Rätten var också populär bland bönder och arbetare i arabvärlden, eftersom ris var en stapelvara som lätt kunde lagras under lång tid, medan köttet erbjöd en viktig källa till protein och näring. Genom tiderna har ris och kött blivit en maträtt som tillagas vid speciella tillfällen som helgdagar, familjesammankomster och bröllop.

Sayadiya

Ursprung av namnet:

Namnet ”Sayadiya” härstammar från det arabiska ordet ”Sayad” som betyder ”fiskare” eller ”fiske”. Namnet hänvisar till den marina ursprunget av rätten, där fisk är huvudingredienserna och det återspeglar kopplingen mellan rätten och fisket, samt de kustområden där fisk är en viktig del av kosten. Därmed speglar namnet relationen mellan rätten och det marina livet.

Historia:

Sayadiya har sina rötter i gamla tider, där kustområden vid Medelhavet och andra delar av världen beroende på fiske för sin näring. Rätten var populär bland fiskare som tillagade denna måltid efter en lång dag på havet. De använde fisk som de hade fångat eller köpt, och kokade den tillsammans med ris och kryddor för att skapa en god och näringsrik måltid.

Denna rätt spreds snabbt i de arabisk-medelhavsländers kuststäder som Egypten, Libanon, Palestina och Syrien. I Egypten, till exempel, anses den vara en populär rätt i kuststäder som Alexandria och den norra kusten. I andra arabiska länder som Libanon och Syrien, är denna rätt också känd i de kustnära regionerna där den tillagas vid speciella tillfällen eller som en vardagsrätt.

Grillad fisk

Ursprung av namnet:

Namnet ”grillad fisk” härstammar från den huvudsakliga tillagningsmetoden för rätten, som är grillning. Ordet ”grillad” refererar till att fisken tillagas genom att utsättas för direkt värme från en öppen eld eller i en ugn, vilket ger fisken en rökig smak och ett krispigt yttre. Vanligtvis tillagas hela fisken med skinnet på, vilket hjälper till att bevara smaken och saftigheten i köttet.

Historia:

Grillad fisk har sina rötter i forntida tider, när fiskare tillagade sin fångst direkt efter att de återvände från havet, ofta över en öppen eld. Fisk var ett grundläggande livsmedel i kustnära samhällen runt Medelhavet och andra hav, och grillning var en av de äldsta och enklaste metoderna att laga mat på.

I det arabiska köket har grillning varit en traditionell metod för att tillaga fisk i många århundraden, och det ger fisken en rökig och smakrik karaktär. Med tiden spred sig denna grillmetod till andra kulturer och utvecklades till olika varianter, där man också började använda kryddor och såser för att förhöja smaken.

Grillad fisk har också varit en populär rätt vid festligheter och särskilda tillfällen, och den har ansetts som en läcker och näringsrik måltid. I många kustnära områden var grillad fisk en del av vardagskosten men också en rätt som serverades vid speciella tillfällen.

Tabakh Roho

Ursprung av namnet:

”Tabbakh Rouhou” är ett uttryck på tunisisk och algerisk dialekt som bokstavligen översätts till ”kocken för sig själv”. Namnet hänvisar till sättet rätten tillagas på, där personen som ska äta maten lagar den för sig själv. Därmed bär denna rätt en symbolisk betydelse som syftar på självständighet och förmågan att laga en god måltid på egen hand, samt att uppskatta den ansträngning som går in i att laga sin egen mat.

Historia:

Tabbakh Rouhou har sina rötter i det traditionella köket i Tunisien och Algeriet, där denna rätt ursprungligen tillagades av personer som inte hade tillgång till många ingredienser eller tid, och därför fick förlita sig på enkla och effektiva metoder för att laga mat. Det sägs att denna rätt utvecklades när människor behövde en snabb och god måltid utan att behöva använda komplexa eller många ingredienser.

Rätten är enkel men rik på smak och reflekterar den folkliga karaktären av mat från Nordafrika. Den tillagas vanligtvis med ingredienser som är lättillgängliga i hemmet, såsom kött eller kyckling, grönsaker och lokala kryddor. Det sägs också att denna rätt ofta tillagades under svåra förhållanden eller när en person behövde laga mat för sig själv.

Yabraq

Ursprung av namnet:

”Yabrak” är ett uttryck som används i arabiska dialekter, särskilt i Syrien, Libanon och Palestina, och betyder ”vindruvsblad”. Namnet kommer från det turkiska ordet ”yaprak”, vilket också betyder ”blad”. Således syftar namnet på själva vindruvsbladet som används för att göra rätten, som är fylld med ris och kött.

Historia:

Rätten Yabrak har sina rötter i det ottomanska köket och spreds till det arabiska köket under den tid då det Osmanska riket var inflytelserikt i delar av Mellanöstern. Under denna period påverkades många arabiska länder av de kulinariska traditionerna från det Osmanska riket, och rätter som Yabrak blev vanliga i många hushåll. Ursprungligen var denna rätt en del av den festliga maten som serverades vid högtider och stora måltider.

Yabrak anses vara en rätt som speglar den rika och mångsidiga matkulturen i de arabiska länderna. Det är en av de klassiska rätterna som ofta tillagas vid speciella tillfällen och även vid vardagsmiddagar i vissa regioner.

Thareed

Ursprung av namnet:

”Thareed” kommer från det arabiska verbet ”tharada” som betyder ”att blanda” eller ”att riva”. Namnet refererar till själva processen att riva brödet i små bitar och blanda det med buljong eller soppa. Det beskriver alltså själva tillagningssättet av rätten, där brödet blandas med vätska för att skapa en smakrik och mättande måltid.

Historia:

Rätten Thareed har sina rötter i den tidiga islamska eran och omnämns i flera historiska källor som en av de traditionella rätterna som uppskattades av de tidiga araberna. Enligt vissa historiska berättelser var det en av de rätter som gillades av profeten Muhammed (PBUH), och det finns även berättelser om hans favoritmåltid, där han ofta åt Thareed.

Thareed anses vara en av de äldsta rätterna i det arabiska köket, och den var populär även under de tidigaste islamiska perioderna. Rätten har en lång tradition och har varit en del av både vardagsmåltider och festmåltider, särskilt vid religiösa högtider som Ramadan. Eftersom den kan tillagas enkelt och är mättande, var den också en populär rätt att laga under tider av brist eller för de som var på resande fot.

Mlehi

Ursprung av namnet:

”Milyhi” är namnet på denna populära maträtt i Daraa, och det tros komma från ordet ”milyh”, vilket betyder ”välsmakande” eller ”lämplig” på arabiska. Namnet refererar till den goda och smakrika karaktären hos rätten, som betraktas som en delikatess i regionen.

Historia:

Milyhi i Daraa är en del av det traditionella syriska köket och har en lång historia som går tillbaka till gamla tider. Det är en maträtt som vanligtvis tillagas under speciella tillfällen som familjemiddagar och helgdagar, och ofta är den en del av festmåltider i Daraa-regionen.

Rätten har utvecklats genom århundradena och är en representant för den traditionella syriska husmanskosten. Milyhi har blivit en maträtt som familjer i Daraa ofta tillagar på högtider och firanden, vilket gör den till en viktig del av regionens kulinariska arv.